Massa tankar från en liten tjej.
Jag måste få skriva av mig, jag förtjänar det.
Eftersom det ändå inte är sådär mega många som läser, så kan jag använda det här som min vägg.
Min vägg att slänga iväg alla tankar på.
Saker och ting har inte riktigt gått som jag vill på senaste.
Jag försöker verkligen bita ihop och kämpa.
Det är inte så många som vet vad som hänt,
just för att folk inte behöver veta.
Behöver inte folks medlidande eller åsikter.
Men hur som helst så har det vart tufft.
Tuffare än vad jag hade förväntat mig.
Jag kämpar varje dag, för jag vill inte att saker ska hindra mig från att leva.
Visst så har vissa saker nu gjort så att jag inte kunnat eller orkat göra allt jag vill.
Men när mycket saker händer mig, på samma gång så sänks min självkänsla.
Jag vet inte riktigt hur det hör ihop-
Eftersom det ändå inte är sådär mega många som läser, så kan jag använda det här som min vägg.
Min vägg att slänga iväg alla tankar på.
Saker och ting har inte riktigt gått som jag vill på senaste.
Jag försöker verkligen bita ihop och kämpa.
Det är inte så många som vet vad som hänt,
just för att folk inte behöver veta.
Behöver inte folks medlidande eller åsikter.
Men hur som helst så har det vart tufft.
Tuffare än vad jag hade förväntat mig.
Jag kämpar varje dag, för jag vill inte att saker ska hindra mig från att leva.
Visst så har vissa saker nu gjort så att jag inte kunnat eller orkat göra allt jag vill.
Men när mycket saker händer mig, på samma gång så sänks min självkänsla.
Jag vet inte riktigt hur det hör ihop-
Men det känns som att allt är mitt fel.
Jag känner mig så mycket sämre än alla andra,
så mycket fulare, omognare, oansvarsfullare än alla andra.
Jag vet inte, kanske är det sant.
Men det ställer till problem, dom här tankarna.
Det förstör relationer, trots att jag kämpar för att det inte ska hända.
Men tvivlar jag på mig, så tvivlar man på andra.
Jag är super kär, som en del vet.
Lyckligt kär egentligen.
Men eftersom jag haft ett sånt förjävligt förhållande tidigare,
som rent av sagt förstört mig.
Så har jag svårt att lita på andra.
Jag är jämt rädd för att han ska vara med någon annan.
Det är som att jag inte tror att en kille kan ha en lyckad kväll om han inte hookar med någon.
Jag får ibland tanken att han "nöjt" sig med mig.
Tills han hittar något bättre.
Jag hatar dom här tankarna,
för jag vill inte ge han dåligt samvete.
men jag jobbar på dom, varje dag.
Sen det där med alkohol.
det skrämmer mig.
Det skrämmer mig vad det kan göra med människor.
Hur otroligt stor mängd vissa kan få i sig,
och hur den ställer om hjärnan.
Jag kan dricka alkohol, i stora mängder (för att vara mig)
MEN jag klarar mig alltid,
just för att jag vet hur min kropp fungerar.
Jag känner mig så mycket sämre än alla andra,
så mycket fulare, omognare, oansvarsfullare än alla andra.
Jag vet inte, kanske är det sant.
Men det ställer till problem, dom här tankarna.
Det förstör relationer, trots att jag kämpar för att det inte ska hända.
Men tvivlar jag på mig, så tvivlar man på andra.
Jag är super kär, som en del vet.
Lyckligt kär egentligen.
Men eftersom jag haft ett sånt förjävligt förhållande tidigare,
som rent av sagt förstört mig.
Så har jag svårt att lita på andra.
Jag är jämt rädd för att han ska vara med någon annan.
Det är som att jag inte tror att en kille kan ha en lyckad kväll om han inte hookar med någon.
Jag får ibland tanken att han "nöjt" sig med mig.
Tills han hittar något bättre.
Jag hatar dom här tankarna,
för jag vill inte ge han dåligt samvete.
men jag jobbar på dom, varje dag.
Sen det där med alkohol.
det skrämmer mig.
Det skrämmer mig vad det kan göra med människor.
Hur otroligt stor mängd vissa kan få i sig,
och hur den ställer om hjärnan.
Jag kan dricka alkohol, i stora mängder (för att vara mig)
MEN jag klarar mig alltid,
just för att jag vet hur min kropp fungerar.
Jag har vart i ett förhållande (samma som jag nämde innan) där alkohol tog stor plats.
Där alkoholen kom före mig.
Där alkoholen gjorde han till en annan människa.
Där alkoholen gjorde det okej att vara med någon annan.
Där alkoholen blev ett problem, för oss båda.
Jag börjar se ett viss mönster här igen.
Och det får mig att tänka:
"är det jag som tar fram dom här sidorna hos dom
är det mitt fel?"
Jag vill inte hamna i den där sitsen igen.
Jag vill inte vara orolig varje natt.
Jag vill kunna slappna av när min partner är ute med kompisarna.
Jag vill kunna lita på min kärlek.
Man kan inte lita på någon med alkohol.
Skulle inte ens lita på min syster om hon hade alkohol i kroppen.
Men jag litar framför allt inte på när någon har så mycket alkohol i kroppen att den inte ens minns nått dan efter.
Hur kan han då vara så säker att han inte gjort nått med någon?
Om han inte ens minns nått?
JAg skriver inte det här för att få medlidande,
det behöver jag inte.
Jag har mina vänner, som jag vet finns där.
Men jag behövde få ut,
Mitt sätt att bearbeta.
För jag vet att det kommer bli bra.
Jag vet att jag klarar det här.
Jag vet att jag kan.
Där alkoholen kom före mig.
Där alkoholen gjorde han till en annan människa.
Där alkoholen gjorde det okej att vara med någon annan.
Där alkoholen blev ett problem, för oss båda.
Jag börjar se ett viss mönster här igen.
Och det får mig att tänka:
"är det jag som tar fram dom här sidorna hos dom
är det mitt fel?"
Jag vill inte hamna i den där sitsen igen.
Jag vill inte vara orolig varje natt.
Jag vill kunna slappna av när min partner är ute med kompisarna.
Jag vill kunna lita på min kärlek.
Man kan inte lita på någon med alkohol.
Skulle inte ens lita på min syster om hon hade alkohol i kroppen.
Men jag litar framför allt inte på när någon har så mycket alkohol i kroppen att den inte ens minns nått dan efter.
Hur kan han då vara så säker att han inte gjort nått med någon?
Om han inte ens minns nått?
JAg skriver inte det här för att få medlidande,
det behöver jag inte.
Jag har mina vänner, som jag vet finns där.
Men jag behövde få ut,
Mitt sätt att bearbeta.
För jag vet att det kommer bli bra.
Jag vet att jag klarar det här.
Jag vet att jag kan.
Kommentarer
Trackback
