känslan av..

...att allt runt omkring rasar samman,
och det är bara ditt fel,
dina misstag,
saker du kunnat ändra på.
saker du kunnat gjort på ett annat sätt.

känslan av att gå på dom sista batterierna.
känslan av att vara tvungen att kämpa varje dag,
kämpa för att ens orka kämpa.

känslan av hopplöshet.

utan dig här nu
hade jag aldrig orkat.
det är du som får mig att orka stå.
du behandlar mig som en prinsessa.
du får mig känna mig speciell.
du får det att pirra i magen,
sådär på riktigt.
tack.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0